Studier och läsning

Vad är kopplingen mellan läsning och samsynsproblem?

Att kämpa med läsning, att inte orka läsa mer än 10-15 minuter i taget, att läsa långsamt, tycka att bokstäver hoppar eller är dubbla, inte orka fokusera, att bli trött, känna att ögonen blir ansträngda är vanliga symptom som samsynsproblem delar med dyselxi och adhd/add.  

Dessa problem kan bli överväldigande vid högre studier. Att studera på universitet och högskola kan vara tufft även utan extra problem. Vid heltidsstudier på 40 timmar per vecka med 8-19 timmar lärarledd undervisning per vecka (Källa: Universitetskanslersämbetets rapport (UKÄ2015:20)) betyder det 21-32 timmars egen studietid per vecka som huvudsakligen kommer att bestå av läsning. Det motsvarar 4-6 timmars läsning om dagen. Många studenter lägger betydligt mer tid än så.

På en 5 årig utbildning betyder det 5 år x 40 veckor x (21 – 32 timmar /vecka ) = 4200 – 6400 timmar läsning. Redan vid 10% nedsatt läshastighet blir det 420-640 timmar extra som går till läsning under utbildningen. Omvänt, om det går att öka läshastigheten med 10% så går det att frigöra motsvarande mängd tid till annat. Man kan då välja att lägga ännu mer tid på sina studier, eller få mer tid över till träning, vänner, studentliv, jobba extra etc.

Samsynsproblem som drabbar ca 10% av befolkningen är en folksjukdom som är närmast okänd för de allra flesta. Samtidigt har en majoritet av befolkningen någon mindre störning. Samsynsproblem är ofta medfödda och blir ibland mer framträdande senare i livet. Under de senaste åren har man sett en ökning av samsynsproblem som förklaras av den ökade användningen av mobiltelefoner och surfplattor. Ansträngningen och närarbetet det innebär att fokusera länge och ofta på små skärmar tröttar ut ögonen. Människor som tidigare har kunnat kompensera för mindre avvikelser som de inte ens har varit medvetna om får plötsligt symptom. Studietiden med mycket läsning tillsammans med mycket fokus på små skärmar kan accelerera dessa problem.

Bland barn och unga finns en trend mot ökade samsynsproblem, där siffror upp mot 25% rapporteras tillsammans med en snabbt ökande närsynthet.

Peter Carlsson, medgrundare och VD för imvi berättar kort om vår träning!

Samsynsproblem är i grunden inte ett ögonproblem, utan ett problem med hjärnans styrning av ögonen, dvs ögonkoordinationen. Varje öga kan se bra individuellt, men tillsammans så lyckas de inte fokusera i samma punkt. Vid samsynsproblem har man svårt att få skärpa i en punkt med båda ögonen vilket är del av problemet.

Dessutom försöker hjärnan genom att jobba hårdare få skärpa, vilket kan förbruka väldigt mycket energi i pannloben. På bara 10-15 minuter kan 80-90% av tillgänglig energi förbrukas. Detta leder bland annat till lägre läsuthållighet, lägre läshastighet, försämrad koncentrationsförmåga, trötthet och anstränga ögon.  

Till skillnad från dyslexi och adhd/add kan samsynsproblem tränas bort, med förbättringar på läshastighet och koncentrationsförmåga även för personer med dyslexi och adhd/add.

Vilka förbättringar har vi sett?

Alla som följer träningsprogrammet på 12 veckor förbättrar sin läshastighet med i genomsnitt 40%. Förbättringarna för personer med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ligger i genomsnitt kring 101% och motsvarar en förbättring på 2-4 stanine grupper. Samtidigt förbättras läsuthålligheten, förmågan att fokusera, energinivån samt ögonen ansträngs mindre. Genom att träna upp hjärnans koordination av ögonrörelserna, kan samsynen förbättras. Även personer som inte har samsynsproblem förbättrar sin läshastighet. 

För studenter där läsande är själva jobbet, kan en förbättrad läshastighet, och en avlastning av hjärnan ha stor betydelse för både studieresultat, mängd tid som går åt till studier eller kan läggas på annat som extra jobb, träning eller studentliv.

De kunder som har förbättrat sig minst visar i våra tester en ökning av läshastigheten med 15%. Om man läser eller närarbetar 4 timmar per dag, motsvarar det 3,3 arbetsveckor/år i frigjord tid. 

Med en förbättrad synskärpa och en avlastning av hjärnan som slipper anstränga sig lika mycket, kan upp till 80-90% av hjärnans energi frigöras. Energin kan istället användas för att fokusera på de fonologiska problem med ordigenkänning och avkodning som en person med dyslexi ständigt kämpar med.

För personer med dyslexi, adhd eller väldigt krävande läsning/närarbete ser vi att det finns fördelar att träna längre än 12 veckor och att det även finns ett värde av att underhållsträna.