Dolt folkhälsoproblem bidrar till läskrisen
Många elever kämpar med läsningen i skolan. En ofta förbisedd orsak är samsynsproblem. Det är synd, eftersom modern ögonkoordinationsträning har så god effekt på läsförmågan. Under ett riksdagsseminarium anordnat av riksdagsledamöterna Fredrik Malm (L) och Niels Paarup-Petersen © den 14 november, samlades forskare och lärare för att diskutera hur samsynsträning kan hjälpa barn med lässvårigheter i skolan.
Den visuella uppmärksamheten är avgörande för läsförmågan eftersom man måste kunna fokusera på texten och filtrera bort annan visuell stimuli, berättade Rune Brautaset, optometrist och professor vid Karolinska Institutet.
Elever som kämpar med läsning har ofta problem med sin visuella uppmärksamhet. Det i sin tur kan bero på olika saker, till exempel samsynsproblem, dyslexi eller adhd.
– De kan ha svårt att hålla uppmärksamheten på specifika ord och bokstäver, spåra texten rad för rad och flytta blicken effektivt mellan ord och meningar. Det gör det svårare att förstå och bearbeta texten, sa Rune Brautaset och fortsatte:
– Med samsynsträning kan alla träna upp sin visuella uppmärksamhet och därmed bli bättre på att läsa.
Men vad är egentligen samsynsproblem?
– När man har samsynsproblem har ögonen svårt att ställa in sig rätt så att båda tittar mot samma föremål. Det beror oftast på det vi kallar en latent eller dold skelning. Det innebär att hjärnan måste anstränga sig för att hålla ihop ögonen för att rikta dem åt samma håll, sa Rune Brautaset.
Många har en dold skelning utan att det ger upphov till några problem, men en del får symptom när de läser eller tittar nära på något. De kan se dubbelt, bli trötta eller få huvudvärk.
Det positiva är att samsynsproblem går att träna bort. Tidigare har det gjorts genom att till exempel fokusera på en penna som man för fram och tillbaka framför ögonen.
– Problemet är att det är svårt att hålla i över tid eftersom det är så tråkigt. Det Imvi har gjort är att vi har tagit den träningen och gjort den mycket roligare. Man behöver inte göra mer än titta på film i VR-glasögon medan den visuella uppmärksamheten stimuleras och tränas upp, sa Rune Brautaset.
Träningen har störst nytta på de som har samsynsproblem, dyslexi eller adhd, men alla kan öva upp sin samsyn och bli bättre på att läsa.
Ett ökande problem
Vi vet sedan tidigare att ungefär 10 procent av befolkningen har samsynsproblem, men den siffran ökar, berättade Therese Westerlund, optiker och optometrist som forskar i samarbete med Linköpings universitetssjukhus. En studie som gjordes nyligen pekar på 30 procent bland barn och unga.
– Det beror på att vi sitter så mycket framför skärmar och tittar nära. Våra ögon är inte anpassade för det, de är anpassade för att se bra på långt håll. Att anstränga ögonen och titta nära tröttar ut synsystemet. Många märker det på att de får huvudvärk, sa hon och visade en bild på sin son som håller för ena ögat.
– Så här har han suttit hela skoltiden för att slippa se dubbelt när han läser. Innan vi skaffade VR-glasögonen så fick jag tjata ihjäl mig för att få honom att träna samsynen. Men när han får titta på film i VR-glasögonen är det inga problem, sa Therese Westerlund och fortsatte:
– Alla som har tränat med Imvi har fått en bättre läsförmåga, har lättare att hänga med under lektionerna och att göra läxorna.
Bestående resultat
För att få bestående resultat på läsförmågan, koncentrationen och läshastigheten så ska man träna minst 15 minuter, fyra dagar i veckan i minst tolv veckor. Innan man påbörjar träningen gör man ett digitalt samsynstest och mäter läshastigheten i appen.
– Träningen fungerar så att skärmen är uppdelad i två bilder men hjärnan smälter ihop synintrycken så att det känns som att man tittar på en bild. Medan eleverna tittar på SVT Play, UR, Youtube eller Binogi tränas samsynen av att bilderna hela tiden förflyttar sig lite i sidled, berättade Peter Carlsson, VD och grundare av Imvi Labs.
Moa Ahrnbom är lärare och har själv kämpat med samsynsproblem hela livet.
– Min dotter Iris är 10 år och har dyslexi. Vi har båda tränat med Imvi i 24 veckor, och har ökat vår läshastighet med över 50 procent båda två. Vi har lättare att fokusera och tappar inte bort oss i texten på samma sätt, berättade hon.
Johanna Lindgren Chin är specialpedagog. Hennes dotter Viola har också haft jättesvårt med läsningen.
– Vi testade allt och hon hatade verkligen att läsa. Men efter träningen har hon förbättrat läshastigheten med 113 procent. Nu älskar hon plötsligt att läsa. Det finns verkligen ett före och ett efter Imvi. Det har varit helt avgörande för hennes självkänsla, sa Johanna Lindgren Chin.
Både hon och Moa Ahrnbom har tränat elever både i skolan och hemma.
– Efteråt säger barnen själva att de läser mycket snabbare och förstår texten bättre, säger Johanna Lindgren Chin,
– I skolan identifierar vi barn med lässvårigheter väldigt tidigt, ofta redan i första klass. Men det är inte alltid så lätt att veta vad det beror på. En skriv- och läsutredning görs först i åk 3. Då har de eleverna redan halkat efter i skolan eftersom läsningen är så viktig i alla ämnen. Om vi gjorde en screening och tränade dem redan i förskoleåldern så skulle de ha samma förutsättningar som alla andra, sa Moa Ahrnbom.
Allt fler skolor väljer att testa Imvis träning
Nu under hösten tränar en helklass i åk 3 på Hästens Friskola i Farsta. Redan efter sex veckor har de i genomsnitt förbättrat läshastigheten med 73 procent. En av de elever som identifierades med samsynsproblem har blivit helt symptomfri. Åtta elever förbättrade sin läsning med över 80 procent, varav fem översteg 100 procent och två 250, berättade Peter Carlsson.
Han och de andra deltagarna på seminariet föreslår att information om samsynsproblem behöver lyftas fram i lärarutbildningen. Dessutom borde alla barn testas för samsynsproblem vid 4, 6 och 10 års ålder.
– I dag kan föräldrar skaffa VR-glasögonen privat, men för att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar att lära sig läsa och hänga med i undervisningen, bör träningen göras i skolan, sa Peter Carlsson.
De föreslår också en bredare studie med 1000 elever där uppföljningen bör omfatta läsutveckling, uppmärksamhet, studieresultat, frånvaro och optiska mätningar.
